Åhååjajjaa....
Märklig känsla! Nejdå, nu ska jag inte vara sånn - men ändå!
Tänk hur det kan bli/vara/hampa sig....
Idag började vi lektionerna på min skola, den skola som jag i det närmaste benämnde som "lekskola" häromdagen. Den dagen när jag var på hugget och halvt uppretad. Idag är jag snäll ska jag bara meddela, innan jag utgjuter mig över dagens upplevelser....... med tanke på de små pyttepytte uppgifter vi fick att bita i, med tanke på hur mina klasskamrater närmade sig dem, och löste dem, så tror jag att jag tar tillbaka lite av lekskolebenämningen. Jag säger det igen - dagens ungdomar är intelligenta, smarta, pålästa. Eller så beror det på att deras kunskaper är "nyare" än mina, kunskaper man förvärvat i skolan är kanske färskvara? Inte vet jag, mitt huvud är nuförtiden mest fullt av nonsensvetande....
Jag har alltså gruvat mig för detta, att börja läsa matte. Jag har börjat träna lite på matte genom att räkna ut hur länge det är sedan jag gick i skola och hade lärarledda mattelektioner. Bara det var en ordentlig räkneoperation. Trettiosju år sedan. Trettiosju! eller sex eller åtta beroende på hur man ser det hela - det är ju januari nu, mitten på läsåret när man går ungdoms-gymnasium. Men trettiosju år är ganska länge måste jag säga. Jag undrar om inte dagens ungdomar lärt sig andra saker än vi gjorde, då?
EN sak vet jag i alla fall att de INTE kan, räkna på räknesticka! Varken mina klasskompisar eller min "fröken"!
Det var dit jag ville komma, till min fröken.
Hon är nyutexaminerad, det här är hennes första tjänst. Det måste vara en speciell, i det närmaste märklig känsla för henne att ha elever som är äldre. Några så gamla att de kan vara hennes mamma andra på snudden hennes mormor... typ jag då! Flickebarnet är 24 år, säker och skärpt som ett nybrynt stål, underbart att uppleva. HURRA FÖR HENNE!
- Sen återstår det att se om hon lyckas slå in några kunskaper i en övermogen gammal mommahjärna. Vi får välan se......
Räknestickan och jag kom aldrig överens...däremot gick huvudräkningen som rinnande vatten. Tänk vad jag tyckte om matte. När jag gick ur nian fick jag en gåva...en STOR MATTEBOK. Där stod allt som var värt att veta typ Pytagoras och sånt. Den boken läste jag från pärm till pärm. Jag bläddrade i den för några år sedan och fattade nada.
Jag har gluttat lite i mina barns matteböcker när dom gick i högstadiet...och då tänkte jag "har jag kunnat räknat ut sådana här tal?" Svaret är ja....men nu....nej inte en suck att jag skulle fixa det. Fast jag tycker fortfarande att siffror är intressant.
Du ska se...du kommer att lära dig massor.
Jag är faktiskt lite avundsjuk på dig som får uppleva den där förväntan..
Tänk, vad spännande det var att börja i skolan igen efter att ha haft lov..
Ha dé!
Jag minns också som att matte var roligt. Jag tycker mycket om siffror. Men - som sagt - teflonytan teflonytan har gjort sitt....
Ja det är väldigt roligt med skola, men ibland funderar jag vad jag håller på med egentligen? Gamla människan! Gårdagens elever, klasskamrater, om man får kalla dem så var väldigt unga - jag kände mig gammal. Gammal och dum!