På skogen...
Nu är jag någonstans "på skogen" mellan Storuman och Vilhelmina på min vandring!
Det var ju så poppis ett tag att "Gå till Paris" mm ställen.
JAG GÅR HEM, å nu har jag med mina 31 mil nått någonstans på skogen mitt mellan Storuman och Vilhelmina.
inte bara jag, utan VI, mina röda skor och jag!
Trädgård
Det växer i växthuset!
Aubergine
Chili
Paprika
Squasch
Gurka
Tomat
Utanför frodas jordgubbarna, de mognar nu så det är svårt att hinna äta...
Några stackars blyga blommor kom också med, blåklint och nejlika.....
Mera bilder...
Men först vill jag bara säga. Det var kantareller på förra bilden - de var väldigt små - och väldigt goda!
Vi har varit på en liten campingtur, minitur.
vem befinner sig bakom flötet tro?
där har vi en kvällsfiskare...
fångsten!
En brax. Inte fångad av mig. Den fick återgå. NU när vi läser om den så upptäcker vi att den är synnerligen ovanlig här uppe!
Som vanligt så fricampar vi, här just vid Luleälvens strand.
å katten är med.... hon har bestämt att hennes campingtoalett ligger mitt i vår fiskeväg ner mot älven! ??
sambon hade eget duschrum! (med fri insyn tvärs över älven, om de hade kikare förståss!)
Unika bilder???
för att vara BODEN, den 23 juli, är det här i det närmaste unik dokumentation.....
Nyfikenbesök...
I gårkväll, i den fina ljumma sommarkvällen, var Älskade sambon och jag på nyfikenbesök på Bodens Camping!
Campingen i Boden har, om jag nu minns rätt, 500 platser. Ett för mig obegripligt campingmål. I en ministad, i inlandet, inga märkvärdiga begivenheter, inget köpcentra .....
MEN - campingen är invaderad, för det kan man faktiskt säga utan att överdriva, av norrmän. Campingen är överfull, nejdå inte så att det är tummat på säkerheten, O nej då, men man har tagit angränsande fotbollsplan i anspråk, en snutt vid utomhusdansbanan, husvagnar som snart kan komma in står på parkeringen utanför, dessutom - för de som inte alls kommer in har campingen ordnat så de kan få stå på annan plats i Boden, vid ett av de nedlagda regementena, med tillgång till el och sanitet......
Varför alla är här?? Vädret förmodligen. Det stabila inlandsvädret, till skillnad mot Tromsö-kust-vädret??
"Gata" upp och gata ner....
fullt fullt fullt
ingången till fotbollsplanen
fullt fullt fullt
campingbarn
Vi gjorde oss en sväng in i receptionen, förståss, trevliga pigga flickor jobbade där, trots den tämligen sena timmen var de glada och tillmötesgående. Förklarade lugnt och sakligt den rådande situationen för köande campare, förklarade i telefon hur gången är för att erhålla en plats. Glada och pigga!
Oss bemötte de som om vi också var campare, och sen efter ett tag kom jag på varför.... varför de trodde att vi ville campa.
- Vi var ju Jämtlänningar, talade "främmande språk"..... Såg oss inte som det vi var, nyfikna ortsbor!
Vi vandrade hemåt i den fina sommarkvällen, bort från stojet och glammet på campingen. Campinglivet har många dimensioner, att bo på campingplats är inte vår melodi. Vi vill bo i skogen, vid älvens strand - elda och grilla i lugn och ro. Lyssna på tystnaden!
Vi satt länge ute på altanen, solen gick ner. Jo den gick faktiskt ner, men det blev ändå inte mörkt bara lite skymning....
***
Idag regnar det, jag funderar på hur campinglivet ter sig idag?
Årets nedräkning har börjat...
Nu har det börjat, det hemska
- den förbannade nedräkningen har satt igång inne i mitt huvud....
Jag har varit med om dödsfall i familjen förut, seg långsam plågsam borttyning. Där har jag inte haft de här känslorna av nedräkning. Väntad död ger kanske inte samma katastrofkänsla, jag vet inte?
Beror fenomenet på att det var glädje, solsken, ett långt liv som var olevt - å så PANG KRASCH KATASTROF ???
Varje år, eller rättare sagt i år är det fjärde året sedan min värld kantrade, livet fick en annan mening, nya dimensioner.
På både gott och ont, hur nu ett barns död kan föra något gott med sig, men livets mening får sig en genomlysning.
VAD är viktigt.
Allt det där som vi trodde var så viktigt tappar all betydelse.
Idag är det 28 dagar kvar.
Då, för fyra år sedan, den 19 juli, visste vi inte att det bara var 28 dagar kvar av Mathias liv. Då tänkte jag eventuellt att "idag är min lillpojke exakt 25 år och en månad gammal" - förmodligen tänkte jag inget alls.
Att något skulle kunna hända oss fanns liksom inte.
Det händer ju alltid någon annanstans, någon annan ..... inte oss, mig.
Vad gör han....
har man inte inget göra så skaffar man sig - är det inte så ordspråket lyder?
sambo på taket - och tvättar - med högtryck!
Flygfän i sommarkvällen...
...så makalöst fullt med flygfän i luften så jag valde att sitta kvar i bilen och ta fotot genom rutan!!
Sommar??
Nu ska jag inte vara sånn... Men.....
Sommaren har inte riktigt velat infinna sig i Boden.
Det här är min/vår fjärde sommar här, och även fast jag påstår att mitt minne är skralt så kan jag inte påminna mig att det hittills varit såhär klent med sommarvärme......
Altankvällarna lyser med sin frånvaro, men myggen är på hugget så sitta ute är inte att tänka på när det är så pass kallt.....
Blommorna i urnor och rabatter är små stackars taniga saker, magra och klena..
Ryssvärmen, det är den vi väntar på.
Snälla värmen - KOM NU
**********
Men annars så .... har det varit dotterbesök i dagarna tre, husvagnscamping i två nätter, häckklippning, gräsklippning med nya eldrivna leksaken, ansning och skötsel i växthuset, små turer med bil till vänner och bekanta, fisketur med dotter och mågämne, jakt på öppna fikaställen (??), många grillmiddagar på altanen (och frukostar), många sommardeckare genomplöjda........ lata lediga dagar alltså!
Så lediga så till och med Bloggen fått ledigt! Läst bloggar har jag, men .......
Idag skiner solen, inte så varmt men ändå ganska behagligt, så det är bara att bege sig ut.....
Nån dag har det varit stekande sol, faktiskt, det var den dagen jag brände den vita randen efter BH:n och linnet + den helt obelysta magen! Oproffsigt, klantigt, fruktansvärt dumt och onödigt!
Så just nu ömsar jag skinn, - bitvis.....