En pojke...

På håll ser jag en mamma och en liten pojke, 10-11 års ålder kanske. En sådan där förvuxen ranglig lintott. Det är så pass långt håll så jag ser bara hans rörelser. Han flamsar på, sprattlar med armar och ben, visar sin  mamma något.

Han påminner så otroligt om min Mathias när han var i den åldern - han flamsade omkring ibland, precis sådär....rörde sig exakt så.

Först småmyser jag lite, fnissar, ler igenkännande - sen griper sorgsenheten tag i mig.... 
Sorgen kommer som ett bedövande slag. Svart och tung.

Bara för att jag såg en liten pojke på vägen.....





Kommentarer
Postat av: Lena

KRAM!!!

Postat av: Åsa

Skickar många kramar till dig!

2008-06-02 @ 19:16:40
URL: http://tantraffas.blogg.se/
Postat av: Gunnel

Jag kramar också...för här räcker inga ord

2008-06-02 @ 19:32:59
URL: http://djurvannen.blogspot.com
Postat av: Lena svarar.....

TACK snälla....

2008-06-03 @ 08:55:17
Postat av: Dubbelörnen

Ohhhh... så ont...



Precis just så där kan det kännas, precis just så...



Varma kramar

2008-06-03 @ 09:14:42
URL: http://karljohansgarden.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Skriv gärna din E-postadress: (publiceras inte, bara för mig)

URL: din bloggadress eller hemsida

Kommentar:

Trackback