Åttahundrasextiåtta kronor .....
... är det värt det?
På sätt och vis är det ju det, fast å andra sidan så kan man undra varför man ska behöva betala så stora summor för att kunna äta?
Fast - det är många saker som kortar FÖR mycket. Förutom tänder, glasögon, livsuppehållande medicin. Sen kan man ju för rättvisans skull räkna upp en massa som vi faktiskt FÅR. Blir vi sjuka får vi specialistvård, akutvård, operationer, de behöver vi inte bekosta. Jaja, jag vet, egenavgifter, men sjukhuset kollar inte vårt konto innan de lastar ut oss ur ambulansen. Är vi tillräckligt sjuka så fungerar det, man får inte bara vara halvklen!
Men för att återgå till min tandlagning som kostade åttahundrasextioåtta kronor. 400 har väl varit mera lagom kanske, i alla fall för min plånbok. Men som sagt, man ska ju kunna äta också å då ÄR det bra med en tand där där det var en grop.
Jag bad om ursäkt för mitt misskötta garnityr, men jag hade tydligen överdrivit för tandläkerskan tyckte inte det var så farligt? Snäll tant! Så nu lovar jag att jag ska gå till tandhygienisten och fixa resten. Har fått tid. Å jag brukar inte fega ur, fast jag är feg.
Nu ska jag proväta min nya tand. Hårdbröd med ost och kaviar........