Kronisk smärta...


Av en speciell anledning så har jag "satt ut" min värkmedicin. Med början i lördags, dvs inget sen fredagmorgon.

Jammen, det gick ju jättebra! Kanske vinet till lördagsmiddagen bidrog, vad vet jag? !! Visserligen så hade jag ont, lite här och där faktiskt.
Söndag gick också bra, så pass så jag började fundera över om jag är simulant?
Går jag här och "skryter" med min kroniska smärta?
Tar jag värkmedicin av gammal vana och "för säkerhets skull" ???

NEJ, så var det inte.

Idag är det ONT, å då snackar vi "går-nästan-inte-andas"-ont. Sådär så man håller andan, och stånkar och stönar...kan inte ens ligga! - ja ni som "varit där" vet vad jag pratar om!

Två dagar gick det. NU har jag smackat i mig tillåten dos, (å lite till)  det hjälper inte, få se vad nattens vila ger....

Så nu vet jag. Jag är ingen simulant. Jag håller mig bara ovanför ytan, för med medicin så är jag ju ingen stjärna direkt - utan det kan behövas kryckor och korsett även då .....

Ibland funderar jag på dem som "skryter" om att de är klena i ryggen.
Men - de är så duktiga (och ståndaktiga)  så de behöver då alls ingen värkmedicin. För den är ju såå farlig. 
Hur hänger sånnt ihop???

Jag brukar skryta om att jag är arbetsför - på 50%! 
(Hmmm, med medicin då.)

Utan är jag en sopa, 100% sopa!

Så nu får vi se hur det går, med mitt värkmedicinprojekt!!!



Kommentarer
Postat av: Åsa

Kan garantera, att vi som har kronisk värk, vi simulerar tamejsjutton inte..

De som tror det, de kan ju få "låna" vår värk en dag.

Tänk, att få vakna en morgon efter att ha fått sova en hel natt och inte ha värk...

(Det är för min del en utopi.)

Hopppas att du blir bättre./Ha dé!

Postat av: Rakel

Jag var med min svägerska till onkologen i Umeå. Medan hon fick sitt cellgift läste jag och lyssnade.

Då hör jag en sjuksköterska säga till en patient som var där för första gången

"det ska jag säga dig att om du fyllt 50 och kliver ur sängen utan smärtor är du död".



Så kanske det är?



Det var iallafall upplyftande (hur konstigt det än låter) att få vara med på onkologen.

En påminnelse om vad som är viktigt i livet. Ett uppvaknande för mig - jobbet är inte livet.

Prioritera livet, typ.



Kram

Rakel

2008-09-29 @ 23:58:17
URL: http://rakelfager.blogspot.com
Postat av: Lena svarar Åsa

Värken blir en följeslagare, tyvärr, som man till slut blir så van så man "märker" den inte - förrän den slår ner en så man inte kan andas. Efteråt gläds man åt att kunna vara uppe, med ordinarie dos medicin! Konstigt egentligen....

2008-09-30 @ 07:24:19
URL: http://momma.blogg.se/
Postat av: Lena svarar Rakel

Jag har nu inte varit på sjukhus, i den bemärkelsen.

Men jag har omvärderat värdet i livet, ändå. Smärtan när den är så stor att allt annat bleknar, som jag sa när det var som värst "de får skära mig i strimlor utan att det gör något" då det bara finns SMÄRTA. Sen, när man kan andas igen, kanske vända sig i sängen, till och med vara uppe, då har man andra värden. Som inte kan köpas för några pengar alls.

OM man har livet? Vill säga.

2008-09-30 @ 07:30:55
URL: http://momma.blogg.se/
Postat av: Elisabeth

Jag undrar om du är lite sådär som min mamma... provar och testar om du kanske, möjligen kan klara dig utan livsviktiga mediciner? Provar och testar för att du vill vara den som bestämmer över medicinerna... inte att medicinerna bestämmer över dig! Så är min mamma, eller kanske jag ska skriva var, för idag tror jag hon vet att sådana inställningar kan vara direkt livshotande för henne. Å så måste det ju bli även för dig... det måste ju bli ett direkt hot att få en sådan värk att man knappt tar sig ur sängen!?



Jag kan inte sätta mig in i hur du har det... jag har nästan aldrig ont någonstans. Men jag förstår ju att fruktansvärt bara är förnamnet när värken sätter in... och jag förstår också att de som drabbas av värk får tänja sitt tålamods gränser, ibland till det yttersta, när värken sätter in!



Å jag förstår ju att jag ändå aldrig kan förstå...!



Var rädd om dig... stor kram

2008-10-02 @ 06:41:48
URL: http://himlastigen.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Skriv gärna din E-postadress: (publiceras inte, bara för mig)

URL: din bloggadress eller hemsida

Kommentar:

Trackback