På väg...




Ansökan på väg.....

Ansökan om att anta min mammas efternamn.
Många handlingar behövdes, personbevis på att  jag "är jag", personbevis på att "jag är mina föräldrars barn". Sen, eftersom mamma M varit död så länge så hon inte finns digitalt registrerad - kopia på hennes födelseattest!  som man kan få (köpa) från Landsarkiven. För att kunna bevisa att jag har rätt att bära detta gamla släktnamn.

Nu är allt klart, pengar insatta (har man bytt fler gånger än tre kostar det) handlingarna i ordning, beslutet taget. Brevet på lådan.

Det blir mammas efternamn och "gamla" namnet som mellannamn.
Långt - javisst - men fint!

Känns rätt.



Kommentarer
Postat av: Sylvia

Det är viktigt med namnet!

Själv gifte jag mig ung, fick barn, skilde mig eftertvå år. Trivdes aldrig med min mans efternamn men ville inte byta så länge sonen gick i skolan. Då var det enklast att vi hette likadant.

När han kom upp i övre tonåren hade jag etablerat mig inom yrket och ville inte byta namn därför. Så här sitter jag nu efter alla år och funderar på att byta till min mors efternamn. Men å andra sidan har jag levt så här länge med namnet så går det nog bra i fortsättningen också. Nu vill jag ju heta likadant som mitt barnbarn. Det stärker banden. Så kan det gå.

Postat av: Kersti

Härligt. Namn är viktiga. Jag bytte aldrig efternamn när jag gifte mig. Barnen heter som sin pappa, det var viktigt för honom och ok för mig. Så det är bara jag som heter Sköld i familjen men alla är nöjda med det och det har aldrig vållat oss några bekymmer.

2008-10-29 @ 19:46:57
URL: http://plommenad.blogg.se/
Postat av: Elisabeth

Mail kommer... oavsett om du heter Andersson eller Långstrump! För mig kommer du ju alltid att vara en av de goaste iallafall..!



Varm varm kram...

2008-10-29 @ 22:34:12
URL: http://himlastigen.blogspot.com
Postat av: Inkan

Märkligt detta att man har en så stark känsla för ett efternamn. Jag förstår dig - jag återtog mitt gamla släktnamn efter min skilsmässa för att känna mig "rätt" - det har funnits i släkten på fars sidan sedan i början av 1700-talet. Jag ångrade att jag bytt efternamn när jag gifte mig- för man behöver faktiskt inte det. Och mina barn och barnbarn kan ju själv välja om de vill byta efternamn - till ett annat släktnamn. Och det är lite lättare om en förälder redan har namnet de vill bära.

2008-10-30 @ 13:51:07
URL: http://blaafaagel.blogspot.com/
Postat av: åsa

Jag bytte namn när jag gifte mig (första gången) och när jag skilde mig så återtog jag mitt flicknamn.

Har bytt ytterligare en gång och det när jag gifte om mig...har tänkt förbli gift...

Namn, det är jätteviktigt tycker jag och har man möjlighet att byta eller lägga till så är det bra.

Ha dé!

2008-10-30 @ 16:46:39
URL: http://tantraffas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Skriv gärna din E-postadress: (publiceras inte, bara för mig)

URL: din bloggadress eller hemsida

Kommentar:

Trackback