Mina röda skor ...

Idag upphöjdes mina nya röda till uteskor! Något måste ju prövas, jag får så ont av mitt gående. I fötterna! Lite i smalbenen. Trampdynorna, för att inte säga i trambdynorna.

Första 100 meterna med nya skorna var en plåga, pina. Det finns många avstickare på min runda, genvägar tillbaks till hemmet! Åh va det var nära att jag gett upp, men tjurkärringen tog överhanden.
Det måste ju gå! Andra kan, varför kan inte min kropp ge med sig. Den vill helt enkelt inte gå, så enkelt är det ju förstås.....

MEN - då har min kropp inte förstått att överst på den här kroppen sitter det en tjurskalle!!


     



Å vissa går dessutom ner i vikt när de motionerar - har jag hört   :)




Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej! Jag tänkte berätta lite om min blogg! Jag arbetar väldigt mycket med min egna självkänsla och min självbild och i min blogg så coachar jag inte bara mig själv utan även andra. Jag skriver även om min vardag. Så varmt välkommen in om du vill utvecklas som människa. Jag försöker skriva minst en pepptext per dag. Har du några ämnen du vill att jag ska skriva om så går det jättebra att kommentera ett ämne! Kram Pernilla

Postat av: Åsa

Det är väl tur att du är en "tjurkärring" och att du har en riktig "tjurskalle"....
Eftersom du är/har det så ska du se, att det kommer att gå som en "dans" till slut.
Lycka till med motionen i dina nya röda skor!
Ha dé!/Kram

2008-05-01 @ 14:40:41
URL: http://tantraffas.blogg.se
Postat av: Lena svarar Åsa

Visst är dom FINA mina nya skor!

2008-05-01 @ 16:55:26
Postat av: Elisabeth

"Flickan med de röda skorna"... så det är du? Jag brukar också ha problem med skor.. mina elefantfötter vill aldrig som jag vill.. de protesterar så fort jag vill ta på dem några nätta små söta skor.. och det slutar oftast med någon variant på "tantmodell"... och någon tant är jag ju definitivt inte!! Trots mina 47 år... !

Du skrev så vackert och stämningsfullt om din mamma och dina minnen av henne... och det är väl den största sorg att bära... minnet av en älskad mamma! Min kurator på geriatriken sa en gång att vi kan förlora själva minnesbilden av en händelse, eller en person rätt fort... men känslan av minnet den bär vi med oss länge länge... ibland livet ut.

Hoppas du mår bra... och jag ber så mycket om förlåtelse att jag är en segråtta på att höra av mig! Men du finns ändå där... i mina tankar... och jag ska skärpa till mig!

Ha en underbar fredag..

Stor varm kram..

2008-05-02 @ 11:29:16
URL: http://himlastigen.blogspot.com
Postat av: Lena svarar Elisabeth

Flickan med röda skorna! Så ska jag se på mig själv hädanefter! Tänk om det bara vore att sätta alla fina söta röda på fötterna å, men - drömma kan man ju ändå göra... Vissa stunder känner jag mig som en tant i mina fotvänliga ...
Dagen idag, har varit fina freda´n.
Ledig från skolarbete = självstudier,
sambo kompledig = kakling...

Å snälla snälla du, inte ska DU ha samvetsförebråelser för segaråttkänslan, du som bär din familj på dina axlar ......

2008-05-02 @ 19:39:52

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Skriv gärna din E-postadress: (publiceras inte, bara för mig)

URL: din bloggadress eller hemsida

Kommentar:

Trackback