måndagen den 16 augusti 2004...
Min son är död
Döden delade mitt liv
i ett före och ett efter
den natten slogs allt sönder
Min son är död
Varje dag saknar jag honom
Det som inte fick ske, skedde
det som inte kunde hända, hände
Min son är död
Tiden har lagts sig som en hinna
över smärtans öppna sår
men som förr blir det aldrig
Min son är död
Livet har förändrats
ingenting är självklart
ingenting är helt
Min son är död
Marianne Devalladolid skrev denna dikt den 19/2 2003 till minne av sin son
* * * * * * * * * * *
... den vackraste dikten jag kan tänka mig, kommen ur ett förtvivlat modershjärta. En mamma som satt fingret på exakt den känslan som infinner sig när ens son är död! Jag har publicerat den förut här, men den passar till dagens tankar och vemod.
Så vackert! Känner med dig. Vad är det hon säger vår kloka Anki, som även hon förlorat ett barn: Tiden läker inte såren, tiden gör bara att de inte blöder lika mycket.
När inga ord finns till tröst.
TRÄDET
Vad dumt det är att tro, att man kan glömma,
och dumt att tro, att tiden läker såren.
Den stora sorgen - den är intet sår.
Den är ett frö, som föll i hjärtats gömma
och gror och växer till ett träd med åren
och bär en bitter blomning varje vår.
Karl Asplund
Varma tankar till dig.
Precis så är det, det blöder inte lika.... fint sagt, insiktsfullt sagt....
Tack för omtanke.
/Lena
Tack för omtanke, å tack för vacker dikt - den var också mitt i prick... "bitter blomning varje år" Jo, så är det....
/Lena
Jag skickar mina innerliga tankar och medkänsla till dig.
Nicoline
En märklig känsla har jag burit hela dagen idag... känslan har varit så stark, och nära, över att ha gått där bredvid dig.
Hela hela dagen har det varit så... och jag tänker gå bredvid dig imorgon också!
Hoppas du kan sova inatt, min vän...
Varm kram...
Jag tänker på dig och känner med dig.Varma kramar
Mina tankar är hos dig.Kram
Tack för goa tankar, tankar som bär....
/Lena
Tack, att du orkar ge av din hårt prövade styrka. Men det ligger något i just detta - att "Ge är gudomligt" ge kostar inget, (inga pengar) och att ge omtanke och sända styrka ger en tillbaka så mycket ... Tillfredställelsen att fått gett...
OCH tankar och kärlek har verkligen strömmat genom luften. Långa stunder, verkligen låånga, har jag nästan glömt mig.... skrattat och nästan varit glad!
Då är målet liksom nått, att minnas men inte sörja sig "fördärvad" utan kunna leva med faktum att han är borta, kommer aldrig tillbaka, acceptera det och leva vidare....
Tack snälla snälla..
/Lena
Tack snälla Lena, för omtanke
Hur går det med(/för) svärmodern?? Inga nya kullerbyttor hoppas jag!
/Lena
Tack för tankar, de värmer...
Önskar jag fått vara i "hemlandet" och besöka graven, men jag har sänt mina tankar dit - och hur knäppt det kan verka - till Bräcke - efter vägen där det hände. Den plats där hans liv slutade! Som om hans själ på något vis återvänder dit den 16:e för att - ja jag vet inte vad, men om jag varit hemma så hade jag tänt ett ljus i där i vägkanten....under tallen.
/Lena