I skydd av mörkret...
Nu på morgonen när jag tittade ut genom mitt köksfönster fanns där något som inte fanns när mörkret föll i går kväll.
Jag är väldigt kluven i min inställning till dessa "konstverk".
Moraltanten i mig säger att så där kan man inte låta dem hålla på.
Men sen - så pockar känslomänniskan som sitter på den andra axeln på och ser skönheten, konstnärskapet.
För visst är den vacker?
I alla fall ensam, innan någon annan "målare" varit där med sin svarta sprejburk och bara toksprejat.
Jag ser också, planeringen inför målandet för mig, hur denna "konstnären" sett den omålade ytan, funderat, planerat, hur han skulle ta sig upp på taket, hur han målat i mörkret, fast han måste ju haft någon form av lyse förståss - förmodligen när vi andra låg och sov vår tyngsta skönhetssömn så vi varken hörde eller såg något alls....
Jag tycker den är vacker.
OM det stannar vid en.
****
När jag tänker lite längre - så kan bilden betyda något som jag, gamla människan, inte begriper, den kan ha ett mindre trevligt budskap. Budskap mellan de redan invigda. En kod.
Håller med dig om att det finns en hel del "ofog" som är riktigt snyggt, det är en jäkla skillnad på fin graffitti (stavningen..?) och på klotter, klotter, det är väl nå´t som de sprayar för att få uppmärksamhet och för att enbart jäklas med folk och för att visa för varandra att "här har JAG varit"...
Kan faktiskt bli riktigt glad när jag får se välarbetat och genomtänkt "ofog", tänk bara vad snabbt de arbetar och hela tiden under pressen att bli upptäckta....värd all beundran..
Ha dé!
Jag tycker också att det finns mycket fin graffiti. Det krävs mycket planering och skicklighet precis som du skriver. På en promenad i våras fotograferade jag och skev ett inlägg som du hittar här: http://plommenad.blogg.se/2008/february/street-art.html#comment
om du är intresserad. Inte de där fina målningarna men lite annat kul. Den rosa bänken är tyvärr övermålad och åter komunalgrön men det rosa skymtar fram på sina ställen.
Som ni säger båda två, det finns mycket fint. Och just att måla så precist på så stora ytor, med sådan planering hur det ska bli - fort som attans för att inte bli upptäckt. Å som i detta fallet - i mörka natten. Den är fortfarande oskadd, lyser så gul och fin på toppen av ett helt öde kontorshus. Renoverat och iordningställt för ett företag som sedan var i fem månader innan de drog vidare mot nya mål.
Stenläggning, bakåttankar och kantareller, det är nog det liver handlar om, när man tänker efter, hare......
Det kräver skicklighet att få till ett sånt här stort motiv. Jag är också mycket kluven till Grafitti. Vad är grafitti och vad är rent klotter? Bara spraya dit en tag utan eftertanke kräver ju inget konstnärsskap. Det är ju bara någon som vill bli bekräftad.
Till dig från mig:) http://nicolinefadernegarden.blogg.se/2008/august/utmarkelsen.html
Det finns ganska mycket snygg graffitti problemet är ju bara alla dom som tror att all grafitti är snygg...
Jag har följt dig en stund, tycker det är kul att läsa din blogg. Så nu har jag länkat till dig, hoppas det är OK?
Jo, livet - det är de där små sakerna, kittet mellan plattorna...
Jo, det är kluvet. Men klotter är ett elände, det är ju inte svårt att producera...
TACK, snälla snälla...
Välkommen till mig, det är så roligt när nya kommer, och lämnar avtryck dessutom!
Tänkte lämna en kommentar med lite klotter...(slarvig el. otydlig skrift), men det var lite svårt att få till det med tangenterna!
Så då tänkte jag fixa till en kommentar med lite graffiti... (konstnärligt klotter på murar, väggar e dyl), men det gick ännu sämre! Vidare konstnärligt får man ju inte till det med Times New Roman- bokstäver!
Synd... verkligt synd! För jag tänkte göra ett stort hjärta, en pysventil... och en hand som håller i den andra! Till dig..
Varm varm kram så länge...
Fnissar ... ser hur du joxar!