Christer Fuglesang och jag....
...har rejäla byxor när vi är ute och reser!
snygga va? Med slangar och kablar och blixtlås både här och där!
Här med tant i.
Christer kunde inte komma idag!
hua...ser inte så skönt ut...men varmt
Jisses, vilket åbäke till byxa! Nu förstår jag att du måste ligga ner när du har den på dig!
Oj, det var avancerade grejor. Verkar nästan lite farligt. Synd att du inte fick sällskap med Christer.
Man får inte lida utav klaustrofobi om man ska ha "töcke där" på sig...
Med andra ord, jag skulle inte kunna bli astrounaut.
Men oj, vilket åbäke! Blir du bättre efter att ha haft dem på dig?
Inte så fasligt obekvämt faktiskt! ?? Om det inte vore för det den gör med min fot, så jag får sendrag!
Åbäke vá ordet. Man ligger där man ligger liksom!
Visst var det synd att han inte hade tid. Tänk vilka djupa gastkramande tankar vi kunnat utbyta under den timmen!
Jag måste ju erkänna att paniken kommer när jag känner att krampen kommer i foten! Man befriar sig inte sådär i ett nafs! Dessutom så är jag ensam - har bara en ringklocka till hjälp. När jag bröt mig ut förrförra gången så blev det nått fel på tingesten efteråt. Man ska tydligen tappa den på luft efter ett visst schema också... Men de hade grejat den tills den här gången.
Kanske kanske inte! Men kan jag inte få Birgittas manuella lymfdränage så får väl det där duga. Nått gott har det i alla fall gjort, sist blev jag i alla fall fruktansvärt kissnödig efteråt - alltid ett gott tecken!