Yess - kontakt !!!
Ja, va ska man tro - egentligen ?
Igår kväll så var jag på en storseans här "i min stad". Jag har varit iväg förut på just storseanser men inte varit en av de utvalda. Men något var det pågång - för när jag såg annonsen på morgonen så visste jag att - dit måste jag !
Så har det varit en gång förut - då blev jag praktiskt taget ledd till en medial person. Utan att jag kunde styra det själv. Den gången fick jag kontakt med sonen, eller om det var han som fick kontakt med mig. Då "grälade" han lite med mig för att jag inte kommit tidigare .........
Men åter till gårdagskvällen..... de här damerna som höll i kontakterna uppåt var inte så vana, har inte hållit på så länge - förmodligen deras första storseans. Så det var säkert jättenervöst för dem - och med tanke på den förväntan alla kommit dit med så förstår jag att dom var nervösa!!!
Men - min "lille pojke" kom i alla fall igenom. Han var en av de få som kom igenom klockrent, tydligt. Han talade om att han skulle till mig, sin mamma ! Hon, mediet - beskrev honom precis som han var, pigg och glad. Han "sade" saker som bara jag förstod. "NU är det bra", "det fanns inget att göra". Att han hade det konstigt i huvudet. - Han ville bara komma och förvissa sig om att jag har det bra, att jag skall "gå ut och gå" när det blir för tungt. "Håll ut mamma! Det blir bätttre."
Efteråt så kom hon fram till mig och fråga hur länge sedan det var han dog. Hon hade känt att det inte var så länge sedan, hon sa att det kändes en speciell "tyngd" omkring de som just gått över...... och det var då hon sa att han sagt "mamma" men att hon inte tordes säga det sådär rakt ut. Eftersom det var så nyss......
Vaddå nyss det är 569 djävla förbannade dagar, nätter ,kvällar sedan..... 569 dagar sedan han fanns, 569 dagar sedan jag kunde prata och skoja och krama honom........ Det är jättelänge - fruktansvärt länge.
Och nära...
Han finns ju inom mig som om det var igår jag pratade på mobilen med honom och han var så glad för det gått så bra. Å att han inte kunde prata mer för han hade dåligt med ström i mobilen - som vanligt. Vi hörsas i morron Mor ...................
Så, man undrar ju vad ska man tro.....
Igår kväll så var jag på en storseans här "i min stad". Jag har varit iväg förut på just storseanser men inte varit en av de utvalda. Men något var det pågång - för när jag såg annonsen på morgonen så visste jag att - dit måste jag !
Så har det varit en gång förut - då blev jag praktiskt taget ledd till en medial person. Utan att jag kunde styra det själv. Den gången fick jag kontakt med sonen, eller om det var han som fick kontakt med mig. Då "grälade" han lite med mig för att jag inte kommit tidigare .........
Men åter till gårdagskvällen..... de här damerna som höll i kontakterna uppåt var inte så vana, har inte hållit på så länge - förmodligen deras första storseans. Så det var säkert jättenervöst för dem - och med tanke på den förväntan alla kommit dit med så förstår jag att dom var nervösa!!!
Men - min "lille pojke" kom i alla fall igenom. Han var en av de få som kom igenom klockrent, tydligt. Han talade om att han skulle till mig, sin mamma ! Hon, mediet - beskrev honom precis som han var, pigg och glad. Han "sade" saker som bara jag förstod. "NU är det bra", "det fanns inget att göra". Att han hade det konstigt i huvudet. - Han ville bara komma och förvissa sig om att jag har det bra, att jag skall "gå ut och gå" när det blir för tungt. "Håll ut mamma! Det blir bätttre."
Efteråt så kom hon fram till mig och fråga hur länge sedan det var han dog. Hon hade känt att det inte var så länge sedan, hon sa att det kändes en speciell "tyngd" omkring de som just gått över...... och det var då hon sa att han sagt "mamma" men att hon inte tordes säga det sådär rakt ut. Eftersom det var så nyss......
Vaddå nyss det är 569 djävla förbannade dagar, nätter ,kvällar sedan..... 569 dagar sedan han fanns, 569 dagar sedan jag kunde prata och skoja och krama honom........ Det är jättelänge - fruktansvärt länge.
Och nära...
Han finns ju inom mig som om det var igår jag pratade på mobilen med honom och han var så glad för det gått så bra. Å att han inte kunde prata mer för han hade dåligt med ström i mobilen - som vanligt. Vi hörsas i morron Mor ...................
Så, man undrar ju vad ska man tro.....
Kommentarer
Postat av: Frida
Hej
Det måste ha känts underbart att få kontakt med honom. Förlorade min syster för två år sedan, var också hos ett medium för ett år sedan. Det är en otrolig upplevelse och stärkte mig i min sorg.
Har själv också tänkt på att göra en minnessida för min syster tillsammans med min bror. Har scannat in foton och börjat skriva texter, men inte blir det något av det. Men jag tror det är bra att ha lite projekt att jobba med. Ett pip och gnäll forum som du skrev är också bra tror jag så man inte tröttar ut sin omgivning, som det känns ibland. I alla fall för mig.
Trackback