Insats för mitt liv....
Återfunnet i min pappas bankfack.
Det papper som gjorde mig till deras flicka - det papper som skulle komma att betyda skillnaden i livet för mig - min adoptionshandling.
OBS - detta är inte beslutet, utan den vördnadsfulla ansökan som skickades in...."Anhålla härmed vördnadsfullt om att..."
*************
PS: Jo, jag har sett papperet förut - för många många många år sedan
Måste ha varit mycket speciellt att hitta detta papper, ett så viktigt livsdokument.
Har du sett det där papperet förut?? Annars måste det ha varit en hisnande känsla när du fann det.
En tanke som slår mig är vad fina alla gamla papper med stämplar och allt var förr.
Lena.. Så fantastiskt!! Det fanns där under alla år..
Så mycket du varit med om. Så många svåra livsepisoder. Så mycket glädje och harmoni. Och sen en avgrundsdjup vrålande omätbar stor sorg. Men oj vad jag tycker om dig. Oj så speciell du är för mig.
Stoooor kraaaam från mig:)
13:e februari 1957.. Det är nu på torsdag exakt 51 år sedan adoptionshandlingen skrevs på..
Lenavän.. Jag undrar och har frågar men de tar vi en annan gång.
Kram kram från mig till dig:)
Tänk vad mycket som ryms i ens ryggsäck, hela livet med med och motgångar.Du har varit med om mycket och jag tänker på dig. Kram
Jag blir alldeles tagen, när jag läser detta. Vet inte vad jag ska säga. Men i huvudet hör jag en strof: "varje människa har sin historia".
Kramar!
Kramar från mig till dig.
Ha dé!
Verkligen, jag har som sagt sett dem förut - men då handlade det om att mest "tjuvläsa" halvt i lönndom, att ha dem hemma hos sig och läsa och begrunda med en vuxens perspektiv är något annat! Att idag lägga ihop, jämföra med mina syskons öden - de som "blev kvar" i det söndertrasade hemmet efter moderns död. Sätta sig in i vad det betydde att "vördsamt anhålla om häradsrättens tillstånd att" ... vad de mäktiga orden betydde för ett barnlöst jordbrukarpar utan egna barn "vi hava inga bröstarvingar"....