REGN...

Idag är det regn här hos mig, grått .....
Dessutom är det - livsstress - livsfunderingar - mörkt i mitt sinne

Skolarbetet fortskrider dock enligt planerna, katten är sjuk - fast kanske på bättringsvägen.

Men pappa är döende, igen.

Funderingar om att vilja finnas tillhands för fadern i hans sista dagar eller timmar, men man kan inte veta, han har gäckat döden förr.
Funderingar om hur faderns tillstånd påverkar skolflickans arbete och tankeverksamhet.
Funderingar om över allt praktiskt som vid faderns bortgång faller på mig, bara mig, enda barnet.
Funderingar om att hur jag än gör så blir det tokigt, i alla fall  blir något lidande.

Frustration över att bara kunna sitta och vänta

Kommentarer
Postat av: Annika

Ta vara på tiden med pappa - även om han gäckar döden denna gång så kan en stund tillsammans vara det som du har kvar sedan, när döden kommer kanske det går fort och du kanskei nte hinner dit.
Förstår att det är mycket tankar, helt klart blir hela ens tillvaro påverkad. Spara tankarna om sen till just sen, du behöver orken till annat just nu.
Hoppas allt löser sig till det bästa för både dig, katt och pappa.

Postat av: Lena svarar Annika

Tack för din omtanke. Jag vet inte hur ingående du läst här hos mig, om förra gången. Grejen är att det är 66 mil mellan oss. Pappan och mig. Jämtland och Boden. Och tiden när vi kunde prata är över, dvs. han är i sin värld med slåttanna och hölador som ska flyttas och potatis som ska tas upp..... Men - jag antar att även det stadiet har passerats de sista dagarna... lindra smärta är det som görs.
Så det är också ett frö till funderingar - att inte KUNNA vara där.... Om det ändå hade varit nästgårds, halvvägs..

2007-09-26 @ 19:11:56
Postat av: Gunnel

Fy så jobbigt det måste vara för dig. För visst är det så att vi vill vara nära våra kära när slutet närmar sig. Kanske pappa din kan känna dina tankar i den värld han befinner sig i. Jag hoppas att dom tar väl hand om honom dom som jobbar där han bor.
Kram!

2007-09-26 @ 20:49:28
URL: http://djurvannen.blogspot.com
Postat av: Lena svarar Gunnel

Jo det är jobbigt, trots att jag provat förut.
OCH att inte kunna vara där... Men de är underbara på hans boende, han är som hemma hos de sina, kanske mera dem än jag idag för det är ju dem som han träffar dagligen - lite som hans familj. Även det lite tveeggat, men det är bara att bita i det sura äpplet och glädjas åt att han har det bra!

2007-09-26 @ 21:43:51
Postat av: Åsa

Kära Lena, du är inte mer än människa, vad du än gör, så gör det för din egen skull.
Det hinner hända mycket på 66 mil, men du vet ju att din far inte är ensam och han lider nog inte över om du inte har hunnit dit, det finns människor omkring honom där ( som han förmodligen inte vet vilka de är ) men, han behöver inte vara ensam.
Det måste vara fruktansvärt jobbigt att inte ha några syskon att dela den här bördan med, du är ju själv om alltihop.
Vilken tur, att du är en så stark personlighet, jag vet att du fixar det här.
Många kramar från Falun och lycka till med fadern och med Månsan.( hoppas att hon mår bättre)

2007-09-27 @ 23:11:23
Postat av: Lena Svarar Åsa

Tack Åsa för de orden. När det är så långt så är det ju inget att fundera på, han kan sluta sina dagar om tre veckor eller i morgon, ingen vet. Eller efter jul....
Det är "ensamheten" som är värst tror jag, trots barn och sambo och fd. make som ju naturligtvis deltar - men - det är ändå min gren som kapas till den äldre generationen. Jag blir äldst.
Det svåraste är att vänta, kastas mellan hopp och ljusglimtar till vetskapen att det i detta nu kan vara slut. Att inte veta, att inte kunna påverka något alls. VÄNTA. Och vänta är inte min starka sida, jag som vill ha kontroll....
OCH Månsan är på bättringsvägen, inget totalstopp utan det är nog helt enkelt en katarr - därför hon springer stup i ett och det inget blir ... känner igen det där *fniss*...

2007-09-28 @ 07:07:27
Postat av: Paula

Sänder dig varma tankar och en styrkekram!

2007-09-28 @ 15:38:21
URL: http://paulaz.se
Postat av: Lena svarar Paula

Tack snälla...

2007-09-28 @ 18:23:49

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Skriv gärna din E-postadress: (publiceras inte, bara för mig)

URL: din bloggadress eller hemsida

Kommentar:

Trackback