Rikedom
Min resa till Jämtland var en rikedomsresa också. Visserligen städade vi och träffade avtal om begravning men vi hade även tid för umgänge ....
Vi grillade korv...
....lilla barnbarnet hämtar tillbehör
Vi fick en ljuvlig stund i solen
....dotter i eldaretagen
Vid resa till Jämtland så ska det provianteras sådana saker som känns genuint "hemma". Tunnbröd, på Jämtlandsvis - blodpaltbröd likaså.
Å så hade dottern "hämtat"lite trattkantareller till mamman.
Måndagsmiddag för en utsvulten resenär!
Paltbröd och fläsk är vad maken har som önskemål när han kommer hem från england..
Själv har jag lite svårt för paltbrödet, men vad gör man inte för kärleken....
Paltbröd ihopblandat med såsen är som jag förstår en tradition från södra jämtland, suuper! Älskade sambon hade aldrig ätit så innan jag kokade palt till han.... Mumms
Ps. hur är det med mailen?
Härliga höstbilder! Idag snöar det igen här och nu är det andra gången . tredje snön stannar sägs det...Vilken god middag du fick!
I det sorgliga går det vanliga livet vidare...som bjuder på guldkorn. Dom ska man ta vara på
Visst fick ni vackert väder när ni var här? och vilka fina bilder, ser så mysigt ut. Mitt i alla sorg kan sådana dagar behövas.
Livet blir intensivt närvarande i stunder som dessa. Inbyggd tröst, tänker jag.
Men jag måste säga... hu för blodpaltbröd...f'låt!
Vilken vacker stuga! Förstår (och minns) hur mycket det är att stå i när en nära anhörig gått bort. Samtidigt är det en del av sorgearbetet, och gör att man inte blir helt förstenad..
Nyfiken som jag är, undrar jag hur du gör med paltbrödet? Jag ser att vi har i butikshyllan men har aldrig handlat, då jag inte vet hur jag ska tillaga det..
Kram
Vilken härlig stämning dina bilder förmedlar. Också ett slags avsked.
Ja du Lena, mailen fungerar från och till.
Jag blir knäpp(are) snart....
Hittade din blogg av en tillfällighet.
Har nu läst de senaste inläggen. Mina egna föräldrars bortgång kommer
plötsligt så nära... och jag minns med smärta hur det var och kändes.
Kanske man aldrig glömmer...
Fast jag är vuxen och mogen ( ja nästan övermogen) så aknar jag dem.
Hej Lena! Det var länge sedan jag var här och läste. Men nu har jag läst ikapp lite och ser att det ofrånkomliga skett. Fint att det fanns tid för trevligt umgänge också.
Nu har jag slarvat med svaren igen, ber om ursäkt. Men det är litte mycke just nu.
Sådana dagar som jag hade nere i Jämtland, tillsammans med barn och barnbarn gör att livet får mening ändå.
Tack för er omtanke och era goda ord!