Ledsen pappa ...
Idag har jag sagt upp pappans abbonemang på Östersundsposten!
ÖPn har kommit alla vardagar till mitt barndomshem och dess köksbord så länge jag kan minnas.
Pappan var den som först skulle läsa, vi andra satt och väntade på vår tur. Jag hade min sittplats mitt emot, vilket hade till följd att jag lärde mig att läsa upp-och-ner! Först stavade jag mig igenom rubrikerna, men med tiden blev jag ganska driven uppochner-läsare. (Vilket jag sen i livet haft ganska god nytta av ibland!)
Jag frågade killen jag pratade med hur länge pappan haft sitt abbonemang och fick till svara att det fanns en siffra om 34 år. OJJoj va länge tänkte jag då direkt. Men sen kom jag på att det var ju inget att hänga i julgran, min dotter är ju 34! Men det var kanske så att de började med nån form av dataregistrering då, för minst 50 år har han abbonerat - innan köptes den på kiosken nere vid stationen!
Nu är tidningsläsandet förbi för pappan - han kan inte läsa eller bläddra eller ens hålla tidningen.
Å ändå så tycker jag att jag tagit ifrån honom nått???
Jag är så ledsen pappa - men i morgon kommer det ingen ÖP
Visst är det svårt att tiden går och allt förändras. Men kanske är det svårare för dig än för honom./Kersti
Du har så rätt, det är nog mest jag som våndas som står bredvid och ser hans resa tillbaka till barnstadiet....
Han kommer inte att veta att det inte kommer någon tidning...men jag kan förstå hur du känner det.
Varför kan inte alla få bli gamla och få vara friska och ha sitt minne kvar tills det är slut. Att en morgon så vaknar man bara inte... så skulle jag vilja att det var.
Ja ÖP hör ju som till. Men jag tror ändå att din pappa inte bryr sig om det nu, mer att det är du som gör det. En känsla av att ta bort något viktigt i hans liv.
Pappa hade ÖP hela livet ut men jag minns att det gjorde ont när jag efter hans bortgång sa upp prenumerationen. Det blev på något vis så definitivt då. Pappa var verkligen borta.
Det är kanske åt det hållet dina känslor också går, trots att din pappa fortfarande är i livet. Uppsägning av tidningen är så symboliskt laddat.
Förmodligen gör han inte det, det är bara jag som våndas...
Ja tänk om man finge välja sin hädanfärd, då vill jag lika som du. Att se pappan resa tillbaka i tiden är ingen höjdare.
/L
Märkligt att det ska vara så viktigt, jag har ju tagit bort så mycket annat - men just tidningen känns som ett svek?????
/L
Pappan ÄR borta, men ändå så finns hans skal kvar och det är väl därför jag inbillar mig att han VET på nått vis.
Fast, eftersom han inte kan läsa eller ens hålla tidningen längre så ...... ??
Men just att säga upp, det är en märklig känsla!
/L