Mitt heta humör


Är det bra att ha hett humör?

Jag som är en sånn mes - fegis - osynlig person

Å så ibland, blir jag så arg, het, tokig så jag skulle kunna gå i bitar. Ibland så pass så jag får huvudvärk efteråt !  Men  jag kan faktiskt skratta åt situationen efteråt, efter en stund eller nån dag eller så...

men ändå - är det bra - eller rättare  - VAD BEROR DET PÅ ??

Igår blev jag irriterad på vår datalärare, (inte tokig och arg, bara irriterad) Före påskledigheten sa hon att vi skulle börja med ett nytt avsnitt - nästa gång!. Vi har haft inlämningsuppgift med slutdatum 13/4, vi ska med andra ord börja på ny kula. Vad händer, jag sitter där färdig med min PowerPoint-sida öppen - väntar spänt på vad som komma skall.
"Inte idag" ?? Vi börjar i morgon, säger människan. Du har kanske några uppgifter du inte gjort ?
NÄ, för tänk - jag hade inte det.  Här har man suttit hela dagen och väntat på att få gå på dagens enda lektion, med start klockan 15,30 å så blir det bara ett jasså....

Naturligtvis!       Heta jag  - jag gick hem,   men   jag blev  inte arg  (jo jag blev arg, men visade bara lite syrlig irritation)  jag stampade inte,  jag sa inga ofördelaktiga saker.  Men -  jag loggade ut mig lugnt och stilla och gick hem! 
Det var då jag började fundera på mitt heta humör.... Det passar liksom inte ihop med min framtoning, som folk tror jag är.....

Funderingarna började redan på förmiddagen, jag mailade med en dam på mitt jobb, jobbet som jag är ledig från. Det var tjafs med arbetsledare, hot om arbetstvång (igen),  facket indraget  (igen)  mm.
Å då tänkte jag just att: TUR att inte jag var där för jag skulle ha blivit så arg och höjt min röst och hävdat vår rätt.

Jag kanske inte är så mesig som jag själv tror ??

Kommentarer
Postat av: Anonym

det som är grejjen är väl att man måste lära sig å välja sina strider, det är inte så lätt om man blir arg, att tänka steget längre om det är värt det eller inte.

Postat av: Nicoline på Fädernegården

Oj vad jag kan känna igen mig. En liten tyst som inte syns och hörs. Men vad är det värsta som kan hända när man blir så hett ilsken? Tänk om man skulle undertrycka alla känslor t ex att inte skratta när man är glad eller inte gråta när man är ledsen och inte visa ilska när man håller på att spricka. Jag tror inte alls att du är mesig. Bara väluppfostrad.

2007-04-20 @ 16:20:58
URL: http://nicolinefadernegarden.blogg.se
Postat av: Gunnel

Det är nog som Nicoline skriver att det har lite med uppfostran att göra. Går jag till mig själv så kan jag nog bli riktigt arg och även visa det men oftast tar jag det inom mig och ältar....det är ju heller inte bra. Kanske bättre att spy ur sig och sen är allt bra...fast är det kvinnfolk med i bilden blir det inte bra om man gör så...mycket skitsnack kan det bli. Hm...inte lätt det här

2007-04-20 @ 20:56:43
URL: http://djurvannen.blogspot.com
Postat av: Inga M

Det är sällan klokt att direkt i affekt häva ur sig saker och ting. Det bidrar snarare till att krångla till relationer i omgivningen. Med åren har jag lärt mig att (oftast!) svälja förtreten och istället tänka till och välja ett annat sätt att markera min vilja. Jag är fortfarande inte särskilt bra på det och är i egna ögon alldeles för mesig, men det är i alla fall bättre än att bli tvärarg.

Och som skrivs i någon kommentar, med lite eftertanke så tonas ofta betydelsen ner av det som orsakade ilskan och det är inte fel att välja sina strider. Det mesta reduceras till att bli små förtretligheter bara.

2007-04-21 @ 07:38:30
URL: http://inga.blogg.se
Postat av: Madonna

Tänk LUFT
L-yssna på den andra
U-ppskatta vad den andra säger och dess åsikt
F-örstå hur den andra känner sig
T-ala om hur du känner det
Ex Lyssna på den andre...säg därefter
Jag uppskattar att du berättar det här för mig...
och jag kan förstå hur du känner det...
Så här känner jag det...
Lycka till

2007-04-22 @ 17:21:51
URL: http://madonnas.blogg.se
Postat av: Lena svarar nursecarin

Du har helt rätt, OCH, jag tycker jag har kommit en bit på väg!

2007-04-23 @ 08:54:42
Postat av: Lena svarar Nicoline på Fädernegården

Exakt, precis. UPPFOSTRAN. Jag undrar om våra föräldrar förstod vad de gjorde med oss när vi skulle lära oss att "föra oss" .... ??

2007-04-23 @ 08:56:36
Postat av: Lena svarar Gunnel

När det är kvinnor med i bilden, DÅ kan det bli problem! Säga rätt sak vid rätt tillfälle... jag tränar på det, tränar och tränar :)

2007-04-23 @ 08:58:18
Postat av: Lena svarar Inga M

Räkna till 10:e, sova på saken, och det funkar. Man har ju trots sitt heta humör fått svälja förtreten och hejda sig. Varje gång jag "klarar" det brukar jag berömma mig själv. Tycka att jag är på god väg att få vuxenpoäng!

2007-04-23 @ 09:00:47
Postat av: Lena svarar Madonna

Bra råd, men - på papperet klarar jag det kanske.
Jodå det gör jag, jag är faktiskt vuxen. Jag har lärt mig att hantera livet, texten ovan var kanske något tillspetsad om man säger....
Däremot hade jag en kompis i småskolan som alltid höll med när jag "muckade"! henne gick det inte att få igång nån ordväxling med. Å argare och argare blev jag... Inte hålla med - FÖR mycket för det skapar åxå ilska!

2007-04-23 @ 09:05:53

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Skriv gärna din E-postadress: (publiceras inte, bara för mig)

URL: din bloggadress eller hemsida

Kommentar:

Trackback