Igår var det inge kul i diket

Igår var det pest och pina - i dräneringsdiket.

JAG var sur och grinig - ALLT var mig emot. Nu har vi haft det där förbaskade dräneringsdiket i snart två veckor....

Ingen altan, inget trädgårdland, ingen infart - man måste klättra över staketet till grannens tomt för att ta sig till postlådan, t.o.m för att ta sig ner i diket   måste man "låna tomt" av grannen.

Sambon sur å grinig, han har ju börjat jobba efter sina tre veckors semester så nu ska han jobba på dagarna å dränera på kvällarna ......

Å så blåste det så plattor och plast och väv blåste all världens väg, gruset och sanden blåste i ögonen. Vi har ju hamnat i sandens land, en enda stor sandlåda är det - med lera i botten.

Jaha - å så var jag sur för att jag inte hinner  göra presenter till mina flickors födelsedag - för hantlangandet i diket tar all kraft!
Å så tyckte jag att sambon var senfärdig - så jag gav mig till att raka ner jord/sand i diket där det redan var färdigt med plattor och duk - lilla klena MammaLena - raka sand - IDIOT, det kan ju bara sluta på ett vis. ONT i ryggen.... Men nu kan man i alla fall gå utefter diket utan att rasera hela altet.... tycker i alla fall jag...

Å så var jag sur för att jag måste åka till "hemmet" i Jämtland och städa och greja med faderns saker, för det vet jag ju hur det blir - ALLA andra jobbar, så jag får göra det själv.  FAN FAN fan att jag inte har några syskon som man kan dela jobbet med. Jag vet ju att dottern jobbar, å det måste hon ju få - och min fd man som gör ett "jättejobb" med pappa jobbar åxå så han kan inte deltaga - men ändå -  sur-sur-sur ....

Så kommer jag hem med flyget på torsdagkvällen  före midsommar - tillvaddå ? En grushög? Ett hus fullt med sand ? Är man så obetänksam som jag varit och öppnar för att vädra när det är 30 grader inomhus - då blåser sandhelvetet IN. Så nu på morgonen så har jag torkat och torkat så man kan gå barfota här på golvet i alla fall...
Hmmm, sen efter midsommar, på måndagsmorron, då kommer dotter nr 2 med barn  - åkandes med tåget tidigt på morron. Å då vill mamman ha fint och putsat i sitt lilla hus - för dotter nr 2 har aldrig varit hit tilll mammans nya lilla bo ........... sur-sur-sur ..... å inga presenter blir det sydda, å inga blommor i rabatterna, å inga trädgårdsland, å inget jordgubbstorn ......

MEN....

Idag är jag ganska snäll igen!
Har kopplat vattenslangen och vattnat mina stackars fröuppdragna (hemlösa) plantor. Satt 8 potatisar i en blomrabatt, suttit i solstolen och lapat sol. Förträngt att det inte blir några presenter - presenter kan komma sedan! Mailat med dotter om att vi ska äta lunch ute i staden när jag kommer "hem" ....

Snäll helt enkelt....

Å snart kommer sambon hem, och då ska vi äta Broccolligratäng och sen kasta oss ner i diket !!!



Kommentarer
Postat av: Gunnel

Oj så du låter :O)
Skönt att det kändes bättre idag. Presenter är inte livsviktigt men ändå ska man försöka fixa till något. Vi är nog lite dumma :O)

Postat av: MammaLena

Gunnel: Jo nu är jag snäll igen! Men - man vill ju så gärna ge sina barn något - något uttänkt - inte bara springa på affären å köpa nått vadsomhelst. Å så hinner jag inte - men - det får bli sedan!
Det är kanske bättre med en Glad mamma som grattar, än en sur trött, med present......
/Lena

2006-06-16 @ 08:46:36

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Skriv gärna din E-postadress: (publiceras inte, bara för mig)

URL: din bloggadress eller hemsida

Kommentar:

Trackback