Dikets igengrävande
Så kom jag då hem till mitt “kära” dike – men på midsommaraftonen var det bestämt att grävarpojken skulle komma.
Upp och ut tidigt tidigt, vi grävde och pickade och körde bakom huset dör vi antog att han inte skulle nå med grävmaskinen.
Ingen grävarpojke ? Klockan 13 ringde vi, nyvaken yrvaken pojke svarar – hmmm jo han skulle komma (pappa borta – pojke sova lääänge ??)
Eftersom det var midsommarafton blev det bara två timmars fyllande…
Sedan drog vi iväg vår grill till grannens tomt och intog deras altan, åt gott drack gott och vände ryggen till förödelsen på 17 ! (jodå, grannen var åxå med!)
Upp tidigt, mera gräva – vi jobbade och jobbade innan grävarpojken vaknat, det blev ett abrupt slut vid tre – han backade ner i diket!!! OOJJJ ojoj, va pinsamt, låg mot väggen, mot stupröret, annars så gick inget sönder. Ringa pappa, inget svar, ringa bärgningskåren. Men sen så kom det någon förbi som jobbade på samma företag och hjälpte honom upp. Sen gick liksom luften ur vår lille gosse, så det blev tidig kväll.
Jag ska inte klaga på grävarpojken, han är oerfaren och har vårt dike som träningsobjekt – vi får ju det vi betalar för, och han är duktig. Har 18 år och har ett år kvar på ”grävarskolan”, jättegullig och mysig. Sover förmodligen inte mer å längre än andra pojkar i den åldern. Har bara glömt hur det var, så länge sedan jag hade barn i den åldern….
Men – på söndag hade gossen äntligen begripit att man måste vara uppe i tid och jobba hårt – det tar tid att pilla igen diken. Så då kom han faktiskt på förmiddan ! Och fick klart, framåt 4 så var det färdigt! Månlandskap – men i marknivå allt, skrot både på framsidan och baksidan, men marknivå!!
HURRA
Så nu ligger fortfarande rester av en gammal källarnergång, som förre ägaren grävt ner, kvar bakom huset. Just där plintarna till altanen skall vara ligger en gammal mastodont-altan-bro, som grävaren inte orkade flytta. Gamla järnbron fick vi sålt, den vägde nog sina modiga – 4 stora starka karlar lyckades slääpa upp den på en släpvagn.
Och nu har jag till min ryggs fasa, krafsat och pickat fram resterna av gräsmattan och snart fått bort det värsta av blåleran.
Varför kommer blåleran som han grävde upp längst ner ur diket – underst i jordhögen han grävt upp ??? Det krävs en förklaring till detta ! Alltså ligger blåleran på gräset, på gruset, överallt !
Men nu är det historia, å snart glömt.
Nu är det altanbygge som gäller……… Stackars sambon, han magrar!
Hoppas han har lite att ta av, sambon.
Men så skönt ändå för er att diket är borta. Lite episoder ska man vara med om annars är det ingen sport. Lycka nu till med det övriga
Gunnel:Jo Sambon hade lite över, men inte nu! lyckos ... jag vill åxå - tappa!
Jag var just ute och försökte krafsa bort av blåleran - men nu säger ryggen stopp. Å solen är för het så det blev datorn inne i skuggan i stället, i väntan på att middagsmaten skall tillredas....
Hehe...jag blir full i skratt. När vintern var här då klagade de flesta på att det var kallt, blött och dant. Sen när solen och värmen kommer (vi är lovade det imorgon) så söker vi skuggan och sätter oss vid datorn igen.
Gunnel: Jammen visst - människan är då aldrig nöjd!
Fy för blålera, den är inte rolig att jobba med!
Men tänk så ljuvligt när allt är klart och altanen står där..!
Ha en bra dag mitt i allt. Här strålar solen och det är verkligen skönt tack vare en lätt vind som svalkar lätt.