Människan är en konstig varelse
Här har jag anmält mig för vuxenstudier
Jag har glatt mig otroligt, jag har förvarnat min arbetsgivare om att jag ev behöver ha tjänstledigt.
Jag har börjat räkna ner - först veckor och nu är det dagar ......
OCH ??
Jag ringde och frågade om jag var antagen, JO HURRA, jag har kommit med.......
Men sen gick luften ur, totalt.
Kan det vara så att jag ändå kommer att sakna mina jobbarkompisar som varken är kompisar eller "arbets"-kamrater ??? De representerar i alla fall mitt "arbetsställe", mitt trygga jobb-bo - jag träffar dem varje dag, även om det inte är några "ömmare känslor" .......
Min inrutade tillvaro skall upplösas
Jag vet inte vad som väntar, vilka jag skall gå tillsammans med - ingenting
Spännande, otroligt spännande - men oroligt ändå. Tydligen, eftersom jag inte är sprudlande glad längre ....
/L
sen kan man tänka tillbaks låångt bak i tiden, var det såhär då när man som liten 7-åring kastades in i skolvärlden, det okända, men så spännande ......
När jag vidarutbildade mig i början på nittiotalet så träffade jag en person på kursen som blev min allra bästa väninna. Vi har känt varandra i femton år och vi träffas och talar med varandra hur ofta som helst.
Var inte orolig. Du är inte ensamn. Lycka till!
Tack för de glada tillropen!
Jag antar att alla "nya" känner samma sak... Å eftersom mitt jobbställe inte gav mig det jag förväntade mig när jag flyttade upp hit, så är det kanske detta som är grejen .....
JAG TROR i alla fall det!
Jag tror det är bra att det känns lite konstigt. En helt ny värld ... nya människor kommer du att möta ... nya kunskaper kommer du att få ... ny intryck
Sen är det ju det här med man vet vad man har osv. Du kommer att möta flera som har kännt det som du gör nu...det är jag övertygad om
Nu håller jag tummen för dig att du ska trivas och tycka att det är kuuuul!!!
jo det ska ju vara lite "osäkert" - man sätter mer värde på livet då....
Spännande ska de bli..
Tack för uppmuntran, man är ju inte så kaxig såhär på "gammeldagan" ....
Visst känner man en osäkerhet inför något nytt.Man vet vad man har men inte vad man får. Men jag är helt säker på att det kommer att bli jättebra, du kommer att utvecklas otroligt! Ibland behöver man ta dessa språng ut i det okända - det är då man växer som människa! Varmt lycka till!!
Tack Eva, du har ju provat å du "överlevde" ju. Å visst är det spännande att kasta sig fram och ut - lite farligt, men om man varit förnuftig ända tills nu så är det väl dags kanske? att prova det okända. Man kan ju bara slå sig......
/L
Just det! Men oftast går det hur bra som helst.
Det kan aldrig vara fel att lämna en arbetsplats som känns lite halvdant trist och där man arbetar med människor som man inte trivs med till hundra procent.
Det finns ju jobb som är trevliga o kollegorna är guld. Jag har ett sånt nu men så har det inte alltid varit.
Studier är ju himla kul, jag är avundsjuk!
Det var min tanke när jag flyttade hit, att ha en arbetsplats med goda och trevliga kollegor. Nu blev det inte så, vi är för olika, jag kom kanske in "snett" - jag vet inte? Har inte upplevt detta förr, aldrig haft dessa problem med "folk" ;-/
Så nu kastar jag loss och satsar på "nya" kontakter .......
Det ska bli så spännande...
/L